Sista bilden på "Syster Ysters" 3 st kattungar hittade jag i kamran i morse.
Nu finns bara lilla mörka honan kvar, efter den tragisk olyckan för de båda vita pojkarna igår.
Visst har vi kvar den äldre kullen, som inte flyttar fören till fredag + ALLA du vuxna. Utan katter är jag inte MEN det är så hemskt TOMT i alla fall.
Vi lider alla, har aldrig haft så påflugna katter som nu.
De som finns kvar, är runt mig hela tiden.
En del folk säger att djur är djur och de kan inte känna känslor av sorg.
DET ÄR LÖGN!!!
Katterna i mitt hem, känner att jag mår dåligt och försöker trösta, vilket det också gör.
Trots det känner jag mig så tom.
Inte för att de är borta, de skulle flytta om 6 veckor MEN över sättet de försvan ur vårt hem.
HOPPAS aldrig en sådan här sak
.
händer igen för någon.
Karin //
Inlägg
7 kommentarer:
Så fint at de andre katterna tröster dig. Nog känner djur også saknad och sorg. Ibland är livet bra tungt. . . Du rår inte för det som hände, en olycka !! Inte klandra dig själv för hårt nu !
Men så förfärligt tråkigt.
Men klandra inte dig själv,det var ju en olycka!
Du får tänka att de små gossarna var för fina för denna värld o att de har det bra i katt himmeln med alla andra katter.
Vem kunde tro att en strykbräda som alla har hemma kan vara en sådan dödsfälla!
Tänker på dig.
MVH MLK
Karin, din stackare, tänker på dej, lider med dej. Men det var ju en olycka och olyckor sker, det vet vi ju. Men jag förstår att du är lessen.
Gott att dina andra katter tröstar dej, kanske de oxå söker tröst hos dej, för visst kan även djuren sakna...
Kram till dej och kattorna.
Monica (i Tjuvkil, Kungälv)
Jag är så ledssen, och jag gråter med dig. Jag sänder dig en STOR kram !!!!! Hoppas att den känns ända till där du är. Även om de inte blev så gamla så finns det nog ingenstans som dom kunde få det så bra som hos dig. Det bevisar ju dina övriga katter som känner in dig och din sinnestämning. Linda berättade för mig idag hur det gick till. Jag känner verklig respekt för dig att du hanterade situationen så rätt.
Olyckan och sorgen är en annan sak. Klart att djur har känslor och förstår mer än vad vi tror. Den som säger annat har nog inte levt nära ett djur. Vi människor kommer att skämmas den dagen då det blir vetenskapligt bevisat att det faktiskt är så. Jag tycket att du är jätteduktig!!!! Och en underbar kattmamma !!!!
Kram Carina
Karin,
Usch vilken hemsk upplevelse!
Inget vi egentligen vill vara med om men ibland är olyckan framme.
Visst blev 'kulorna' fina. Linda, hon kan mycket hon.
Träffar jag dig i Uddevalla den 29 augusti? Har en kruka här med sticklingar av Fuchsia procumbens, som det står ditt namn på. Om jag minns rätt från HIH träffen i juli ville du ha just den fuchsian.
Ha det gott
Birgitta
Jag lider med både dig och dina katter. Det var en hemsk olycka och det var absolut inte ditt fel. Det är tur att du har de övriga katterna försöker trösta dig nu. De är helt klart medvetna om hur du mår och saknar förstås också de små. Krama dem och klandra inte dig själv mer.
Kram Helen
Men så fruktansvärt. Jag finner inga ord//Britt
Skicka en kommentar