Vårt Paradis på jorden i höstskrud

Vårt Paradis på jorden i höstskrud
Välkommen att titta in, när du har vägen förbi Skara. Förvarna så vi finns hemma tel: 073 - 774 80 00 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mailadress: Byt ut & mot @

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- karinstellanolsson&hotmail.com ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

fredag 7 augusti 2009

I stället för en Ros

En lite annorlunda handblomma, till min Kära Extrasvärmor, Faster Eivor.
Tack för allt du lärde mig, när jag kom som envis och obstinat 17 åring till familjen.

Aldrig ett ont ord över dina läppar, endast en litet suck och en lätt skakning på huvudet.
Du stöttade alla i vått och tort, hur tokiga hyss vi än hittade på.
Du fann alltid ut en bra lösning, på problemen som uppstog.

Vi lärde oss av dina kloka råd, att bli självständiga, vuxna människor, som alltid tar ansvar för våra handlingar och står för det vi gör och säger.


Mina älsklingsblommor vill jag ge dig idag.
Hostan, för den är styv och ståtlig, precis som du.
Dagliljan, för att du lärde mig att man aldrig skulle bära bedrövelser, mer än en dag.
Riddarsporren, för att den är så grasil och svävar som på moln, du sa alltid:
-Ingenting är ouppnåligt, sikta mot månen, så når du åtminstonde trädtopparna och skulle du inte ens nå dit, har du åtminstonde försökt.


FARVÄL KÄRASTE FASTER EIVOR!

Jag kommer aldrig att glömma dig, eller dina kloka råd!


6 kommentarer:

Anonym sa...

Så vackert och kärleksfullt. Blommor ger livet en krydda och kloka råd att ha något att stå på.

MVH Kerstin

Hannele på Hisingen sa...

Vackert, handblomma kan ju vara precis vad som helst, ros är enklast..
Lite nyfiken; har ni som sed att även män har handblomma?

Lillianna sa...

Vad vackert du skriver till henne! Får hon läsa det kommer hon nog att le och fälla en tår!
Vi är oftast alldeles för dåliga på att ge beröm och tala om att vi uppskattar varandra!

/Lillianna

Ing-Marie sa...

Det måste varit en snäll och omtänksam tant....hoppas hon har det bra där hon är nu och om jag förstår så finns hon kvar i era hjärtan så länge ni lever.

Karin SKARA sa...

Tack alla!
Ja, jag älskade Stellans Faster Eivor, till och med mer än min mor och riktiga svärmor.
Hon gav mig allt det jag behövde i rätt tid, för att få ordning på mitt trassliga tonnårsliv.
Jobbigt har det varit, nu några veckor men åldern hennes var uppnådd för att gå vidare, inte för att det gör saken lättare men en liten tröst är det.
Därimot så vet jag att det minsta hon ville var att man skulle stoppa upp och sörja.
-Gå vidare med det levande. Det är de som behöver omsorgen, var alltid hennes motto och jag skall försöka så gott jag kan, även om det blir jobbigt en tid.

Hannele: Här är det lite olika men oftast ger männen också en blomma på kistan.
Karin3 //

Hannele sa...

(så var det förr, att män inte hade blomma. Men jag tyckte det var tråkigt, när en släkting skulle fixa blommor, men bara till kvinnor.)