Sista dagen i Namibia

Lite omskakade efter den vådliga upplevelsen men springbocken Sweeti, tog vi oss lite försenade fram till fårfarmen Niedersachsen som var dagens lunchuppehåll.

Sweeti fick ligga i en fårfålla medan vi gjorde en rundvandring på farmen.

Innan maten var det skönt att få sträcka på benen och titta på en av fårhjordarna. Stora ytor att röra sig på hade de visserligen men det såg välldigt magert ut med betet.

Inte bara vilda djur i Afrika denna dagen, utan även ett 1 dag gammalt Karakulamm. Lycklig Norska fick hålla det underbara lilla lammet.

Här är en bild på några lite äldre lamm. De hade så underbart krusiga och mjuka pälsar. Nästan som att klappa en Rexkatt tyckte jag.

Mr Ahlert vår värd till lunchen som vi avnjöt på hans veranda. Han berättade mycket om fåravel och hur det var att driva farm i Namibia.

13 mil till närmaste affär (på mycket guppiga vägar) gör inte att det blir några täta besök i staden. Här gällde nästan 100%-igt självhushåll. Var 3:e vecka ungefär provianterade de upp med det som de inte kunde odla eller tillverka själva.

18.000 hektar stor var denna farmens yta. Ända bort till bergen i fjärran.

Bilden nedan är utsikten vi hade från verandan. Det var svårt att äta fort i denna miljön.

Men vi var tvungna att åka vidare även om samtalen flöt lätt och var intresanta.

September är tidig vår i Afrika och det är fortfarande mycket torrt och ödsligt. Vi kör genom Khomashogland, passet igenom Namibia Naukluft berg.

Bilden kan inte på något sätt göra platsen rättvis. Det var helt sagolikt att blicka ut över vidderna. Så mycket öppet landskap har jag nog aldrig upplevt tidigare.

Visst finns det blommor även högt uppe i bergen men det gäller att se upp. Eller rättare sakt ner. Denna lilla skönhet höll jag på att trampa rakt på i hastigheten.

Vad blomman heter? Ingen aning men söt var den.

Vacker park i Windhoek, Namibia som var målet för dagen.

En kort promenad från hotellet för att få ströva runt i kvällningen var det värt. Mycket rent och välskött. En njutning för den som suttit i en skakig buss hela dagen och bara tittat på torr växtlighet.

Jakarandan har precis börjat blomma i parken i Windhoek det är mycket tidig vår ännu trots att vi är inne i Oktober månad.

Det blir lite knasigt när man är på andra sidan om Ekvatorn.

Vi skojade varje dag vid middagstid när vi tittade mot solen och sa att däråt är hemma, solen står ju i norr klockan 12 på dagen när man befinner sig långt ner i Afrika.

Se sådan underbar färg Jakarandan har. Vi njöt i fulla drag kan jag tala om.

Solen gick sakta ner över parken och vi fick hoppa i säng för morgondagen skulle ny flygning inledas. Ännu var inte vårt äventyr över.

VARMT tack för alla fina komentarer, roligt att så många vill följa min 50-årspresentsresa (vilket ord *L*)

Titta gärna in på min Blogg igen så får ni se vart vi ställde kosan.